Det finns många olika anledningar till att Sverige förvandlades till ett rikt industriland från ett fattigt u-land. Jag har valt att kort beskriva olika delar av industrialiseringen av olika branscher, nämna några olika uppfinningar och företag som har gynnat Sverige samt hur järnvägarna påverkade Sveriges förändring.
- Vid mitten av 1800-talet upptäckte engelsmännen en metod som gjorde det smidigare att massproducera stål, som var både hårdare och mer hållbart än gjutjärn som man tidigare hade använt. Det man behövde för tillverkningen var fosforrik järnmalm. Detta fanns det gott om i gruvorna i Lappland. Detta gjorde att fler och fler kapitalister började se potential i u-landet Sverige. De invandrade från bland annat England och Skottland och förde med sig ny teknik till Sverige, som fortfarande hade dålig teknik och låg produktion. Så småningom blev Sveriges befolkning mer innovativa och de hade nu en viktig exportvara, det svenska järnet. Ungefär samtidigt som det här hände, och just då när gruvorna var som viktigast för Sverige, började en man som hette Alfred Nobel att experimentera med det nyutfunna och lättexplosiva ämnet nitroglycerin. Han gjorde nitroglycerinet hanterbart och hade på så sätt experimenterat fram ett sprängämne som ersatte svartkrut i sprängning av gruvor. Han kallade det nya sprängämnet för dynamit. Dynamitens uppkomst är ett bra exempel på hur den kemiska industrins framsteg under mitten av 1800-talet. Så småningom förbättrades den mesta tekniken kring att utvinna naturtillgångar i våra gruvor i Sverige. Något som än idag är viktigt för Sveriges export är skogen. Innan 1800-talet användes skogen mest för att framställa träkol och annat som behövdes för järnproduktionen, men under 1850-talet ökade efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror. I de större industriländerna behövdes trät till virke. De hade tidigare importerat virke från Kanada och Norge, men deras skogar började bli uttömda på träd och därför började Sverige leverera virket. I Värmland hade man utvecklat en mer avancerad teknin för skogsavverkning, timmerkörning och flottning vilket ökade tillverkningen av olika saker. När efterfrågan på Sveriges grövre virke försvann började Sverige istället tillverka pappersmassa som också blev en mycket populär exportvara.
- Under slutet av 1800-talet var det många enskilda svenskar som skapade uppfinningar som i sin tur utvecklade stora exportföretag. Några exempel är Jonas Wenström som omkring år 1890 uppfann ett trefasystem som gjorde det möjligt att leda elektrisk ström långa sträckor. Innan, när elektriciteten hade börjat användas kunde den bara ledas ungeför 500 meter från en generator. Detta företag döptes till ASEA, men heter idag ABB. Tändstickan är också en uppfinning som många olika svenskar har utvecklat och förfinat med åren. Gustaf Erik Pasch uppfann år 1844 säkerhetständstickorna. Dessa stickor kunde endast tändas mot askens sida. Alexander Lagerman konstruerade en tändsticksmaskin som kunde producera 40000 askar fyllda med tändstickor om dagen. Detta gynnade det enskilda företaget då de kunde exportera mer, däremot blev många människor avskedade. Gustaf De Laval konstruerade en viktig uppfinning som separerade mjölken från grädden. När grädden skiljdes från mjölken kunde man utvinna både mer grädde och smör från mjölken. Företaget som baserades på konstruktionen döptes till AB Separator, men heter idag Alfa-Laval AB. Johan Petter Johansson konstruerade på 1880-talet skiftnyckeln när han ägde en maskinverkstad som erbjöd bönder lite extra service. Dessa svenska uppfinningar har varit väldigt viktiga för hela världen vilket har gjort att Sverige kunde exportera och på så sätt bli rikare. Ju fler varor som finns att exportera, desto fler måste tillverka dem vilket ger jobb. Om företagen går bra får de anställda högre lön vilket i sin tur gör att mer pengar går runt i systemet. Människor kan invenstera och bygga, vilket snart kan göra Sverige till ett välfärdssamhälle.
- I början av 1800-talet var Sveriges bygder och odlande byar väldigt isolerade från varandra. Det var dyrt med hästskjuts och vägarna mellan bygderna var väldigt dåliga. Man var dessutom tvungen att äga ett inrikespass för få resa från sin hemort, eftersom att myndigheterna ville ha kontroll på befolkningen. Kanaler fick därför en stor betydelse för resor och framförallt transport. I början av 1800-talet fyllde ångbåtar kanalerna, men konkurrerades så småningom ut av segelfartygen. Trollhättekanal som öppnade 1800 fick stor betydelse för transport av järn och trä från Väneområdet. Också Göta kanal byggdes och stod klar 1832, men då hade järnvägarna med ångdrivna lok redan konkurrerat ut Sveriges kanaler. De första järnvägarna byggdes på 1850-talet på initiativ av staten, men först på 1870-talet tog byggandet verkligen fart. Privata företag skaffade bibanor och vid vissa knytpunkter startades stationsamhällen. Eftersom att Sverige var ett land med stora avstånd blev järnvägarna väldigt viktiga för det industriella genombrottet. Järnvägarna bröt många glesbygders isolering och skapade nya förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det var också en förutsättning för järnhanteringen, eftersom att transporteringen av järnmalm innan hade gjort lönen för det värdelös. Järnvägarna botade också hungersnöden som rådde i Norrland, då överskottsområden nu lätt kunde transportera livsmedel till underskottsområden. Resandet blev också mycket förändrat eftersom att biljettpriserna kunde sjunka väldigt mycket.